Tillbaka
2.11.20   |   Nyheter

Söka bidrag för verksamhet eller projekt?

Vad är ordinarie verksamhet och vad är typiskt för projekt? Du kan söka bidrag för båda, men måste ha koll på skillnaden mellan dem. Bild: Sofia Ek

Vi tycker det är viktigt att föreningar och förbund kan utvecklas genom projekt samtidigt som man har en stabil verksamhet. Därför beviljar vi bidrag för både ordinarie verksamhet och tidsbundna projekt. I november kan du söka bidrag för bådadera, men du måste ha koll på skillnaden mellan dem.

I det här videoklippet berättar Kulturfondens ombudsmän Matts Blomqvist och Åsa Rosenberg om skillnaden mellan verksamhetsbidrag och projektbidrag.

Här kan du läsa om vad som utmärker ordinarie verksamhet, vad som är typiskt för projekt och vilken blankett du ska använda för din ansökan.

Vad är ordinarie verksamhet?

Ordinarie verksamhet är det som föreningen i första hand finns till för att sköta. För en hembygdsförening kan ordinarie verksamhet till exempel vara att upprätthålla en hembygdsgård, ordna programkvällar för medlemmarna och sköta om de egna samlingarna. För en organisation som arbetar med fritidsverksamhet för barn kan den ordinarie verksamheten bestå av att planera och ordna kurser och klubbar, sköta administrationen av personal och upprätthålla kontakter med skolor och föräldraföreningar.

Till skillnad från projekt (se nedan) finns det inget slutdatum för den ordinarie verksamheten, utan den pågår så länge föreningen är aktiv. Det betyder förstås inte att verksamheten ska se likadan ut varje år – en aktiv förening utvecklar sin verksamhet enligt de behov som uppstår bland medlemmarna.

Vad kostar ordinarie verksamhet?

Kostnaderna för att driva föreningen och verksamheten beror helt på vad föreningen gör och i hur stor omfattning arbetet görs. En liten förening med aktivitet på ett begränsat område, till exempel en föräldraförening i en skola, har inte lika stora utgifter som ett nationellt förbund.

De flesta organisationer har ändå samma typ av utgifter: hyror för kansli eller verksamhetsutrymme, löner för eventuella anställda, arvoden för personer som anlitas för kurser eller föredrag och kostnader för att ordna möten och evenemang.

Många föreningar ger också ut någon form av tidskrift och har då kostnader för både produktion (skribenter, fotografer, ombrytning, tryckning) och distribution. Det är ofta också nödvändigt för föreningen att upprätthålla en webbplats och annan digital infrastruktur. En hembygdsförening kan till exempel ha kostnader för samlingsförvaltningsprogram eller arkivutrymmen.

Hur finansieras ordinarie verksamhet?

I de flesta föreningar består stommen i ekonomin av en kombination av medlemsavgifter, inkomster från uthyrningsverksamhet och evenemang eller försäljning av tjänster och produkter. Många föreningar arrangerar till exempel en årlig revy där biljettintäkterna långt finansierar föreningens verksamhet.

Eftersom få kan finansiera verksamheten bara med egna inkomster får många organisationer inom konst, kultur, utbildning och tredje sektorn också verksamhetsbidrag av olika finansiärer.

Offentliga och privata finansiärer

Inom många verksamhetssektorer finns det statliga bidrag att ansöka om. De flesta kommuner beviljar också understöd till föreningar som verkar i kommunen.

Fonder och stiftelser som delar ut avkastningen från privata donationer är viktiga finansiärer för många organisationer. Vem som kan få bidrag beror på vad de ursprungliga donatorerna har bestämt att pengarna får användas till. Ibland understöder en fond eller stiftelse till exempel bara en viss typ av verksamhet och ibland är det bara organisationer som verkar på en viss ort eller i en viss region som kan ansöka om bidrag.

Många viktiga funktioner inom konst, kultur och utbildning är lagstadgade. Sådana verksamheter, till exempel bibliotek och grundläggande undervisning, får inte verksamhetsbidrag av privata finansiärer som fonder och stiftelser. Däremot kan de få bidrag för specialprojekt.

Vad får man använda verksamhetsbidrag till?

Verksamhetsbidrag är oftast inte öronmärkta utan föreningens styrelse kan bestämma hur man disponerar pengarna – till hyra, till föreläsararvoden eller till kostnader för evenemang.

Det är ändå viktigt att läsa finansieringsbeslutet ordentligt. Ibland kan finansiären kräva att bidraget bara får användas för vissa delar av verksamheten, till exempel för arbete med barn och unga. Då får bidraget inte användas för att betala kanslihyra eller lön för någon som enbart arbetar med verksamhet för vuxna.

Vad är ett projekt?

Ett projekt (även specialprojekt, tidsbundna projekt) är alltid tidsbegränsat och något som görs utöver den ordinarie verksamheten. När projektet är slut fortsätter inte aktiviteterna inom det och eventuella projektanställda är inte längre anställda. Inom en organisation, speciellt litet större organisationer, arbetar man ofta samtidigt både med ordinarie verksamhet och med olika specialprojekt som är i olika fas.

Avsikten med ett projekt ska alltid vara att åtgärda någonting eller skapa någonting nytt. Inom ett projekt kan man till exempel skapa en ny tjänst eller att utveckla och införa ett nytt arbetssätt inom en organisation. Ett projekt kan också vara något väldigt konkret, som arbetet med att planera och producera en teaterföreställning, en konsert eller en seminarieresa.

Det ska alltid finnas ett tydligt formulerat mål för vad man vill uppnå med projektet: till exempel att få ett effektivare sätt att arbeta, att hålla konserten och därmed sprida intresset för en viss typ av musik eller att arrangera resan och bidra till att deltagarna lär sig mera om ämnet.

Läs mera om projekt och hur du skriver en bra projektplan här.

Anställningar inom projekt

Det är vanligt att föreningar och förbund i perioder har medarbetare som är anställda inom olika projekt. Deras löner finansieras då med pengar som beviljats uttryckligen för projektet de arbetar inom. Finansiering för projekt är alltså öronmärkt för det specifika projektet och får inte användas för att driva den ordinarie verksamheten.

Läs mera om hur vi resonerar kring bidrag för anställningar här.

Både offentliga och privata finansiärer beviljar bidrag för projekt. För större samarbetsprojekt kan organisationer också ansöka om EU-finansiering.

Projekt och piloter

En del projekt utvecklas med tiden till att bli en del av organisationens ordinarie verksamhet. Då finansieras arbetet inte längre med särskilda projektbidrag och det finns oftast inte längre någon särskilt anställd för ändamålet.

Många projekt startas för att utveckla nya arbetssätt som man hoppas kan bli standard med tiden. Sådana projekt kallas ofta pilotprojekt eller piloter. Då brukar det ingå i projektet att sprida de erfarenheter man fått till andra aktörer, så att de också kan dra nytta av projektet.

Projekt ska utvärderas

Det är viktigt att projekt utvärderas innan de avslutas. Finansiärer brukar kräva någon form av utvärdering i de redovisningar som görs för bidrag man fått för att driva projektet, men det är också viktigt att projektgruppen utvärderar sitt arbete internt.

Läs vår publikation ”3 x 3 – en modell för projektutvärdering” – en enkel modell för hur du kan utvärdera ditt projekt.


Hur väljer jag rätt blankett?

Sökande som är aktiva inom mindre föreningar frågar ofta vilken blankett de ska använda för sin ansökan om bidrag. I de allra flesta fall är det bidrag för ordinarie verksamhet som man vill kunna ansöka om, och då ska du använda den blanketten.

I en ansökan om bidrag för ordinarie verksamhet berättar du vad din förening gör, vad ni har för planer för det kommande året och hur ni arbetar med att utveckla er verksamhet. Du ska också uppge hur er verksamhet finansieras i sin helhet.

Det är bara om föreningen eller organisationen planerar någonting som innebär ett tydligt tillägg till den vanliga verksamheten, någonting ni inte gör varje år, som det är aktuellt att ansöka om bidrag för tidsbundna projekt.

En bra indikation på att någonting är ett projekt när det har en helt egen budget och kanske drivs av en särskild arbetsgrupp, och det finns en tidtabell för start och slut på arbetet. Exempel på sådana projekt är:

Mindre projekt kan ingå i en ansökan om bidrag för ordinarie verksamhet. Kontakta gärna någon av våra ombudsmän om du är osäker.

Läs mera om projekt och verksamhet

Du hittar mera information om de olika typerna av bidrag här:

Bidrag för ordinarie verksamhet

Bidrag för tidsbundna projekt

Ett undantag ansökningar för självfinansieringsandelar i projekt som förverkligas med EU-finansiering. Sådana ansökningar kan göras när som helst under året. Läs mera om självfinansiering för EU-projekt här.

Söka bidrag för verksamhet eller projekt?