Tillbaka
14.5.20   |   Nyheter

Dag vill se finlandssvensk film på hög nivå

Dag Andersson får Åbolands svenska kulturfonds pris. Bild: Tage Rönnqvist

Dag Andersson får Åbolands svenska kulturfonds pris på 15 000 euro.

Kulturfondens prismotivering

Dag Andersson har genom sitt gedigna kunnande inom såväl film, musik, konst och kultur bidragit till framgångar inom den finlandssvenska filmen. Med sitt breda nätverk är han ett stort stöd för många som är verksamma inom filmvärlden idag.
Han engagerar sig lika starkt för stora nationella projekt som för lokala festivaler och han är en viktig kulturell kraft i Åboland, där barn och unga genom hans initiativ fått njuta av både skolbio och dagisbio. Han har också bidragit till att sprida filmer där man synliggjort den unika åboländska skärgården för en bredare publik och presenterat intressanta åboländska miljöer och personporträtt.

***

På grund av coronakrisen uppmärksammas pristagarna först i september-oktober på Kulturfondens höstfester. Mer information närmare festerna på www.kulturfonden.fi. Observera att intervjureportaget nedan är skrivet före coronakrisen.

Hej Dag, vem är du?

Jag är en något lat och flegmatisk person som ändå på något vis kan ta tag i saker och få dem gjorda. Jag är självlärd, som så många andra i branschen som började jobba på 80-talet då det inte fanns så många utbildningsmöjligheter på svenska. Jag är kanske inte den mest effektiva då det gäller pappersarbete och att redovisa bidrag, men jag är engagerad i det jag gör, noggrann och kollegial i mitt sätt att arbeta.

Kan du berätta lite om hur du arbetar?

Nuförtiden jobbar jag hemifrån men är i daglig kontakt med mina arbetskamrater på Finlandssvenskt filmcentrum. Ibland gör vi projekt enligt uppdrag, som exempelvis filmseminariet i Helsingfors i höstas som var en beställning från Kulturfonden och Konstsamfundet. Jag tror det är bra och viktigt att våra representanter finns utspridda över Svenskfinland så att vi kan arbeta på gräsrotsnivå, men det kan hända att vår verksamhet skulle gagnas av om vi satt tillsammans och bollade idéer dagligen. Vi får se hur det blir i framtiden

Finns det någon höjdpunkt du vill berätta mera om?

Sedan starten 1989 har många viktiga projekt kommit och gått. Till exempel lyckades vi för omkring 30 år sedan göra så att begreppet ”finlandssvensk film” fick mera kött på benen genom festivalen Finlandssvensk filmmönstring i Vasa. En annan minnesvärd sak är vår omtyckta tidskrift Filmjournalen, som tyvärr drabbades av tidningsdöden för ett par år sedan. Två riktigt lyckade pågående projekt är Barnsöndagar på Kino Engel i Helsingfors och filmfestivalen Bio Fix för en mognare publik i Kimito.

Vilken utveckling skulle du vilja se inom ditt område?

Jämfört med för några år sedan mår den finlandssvenska filmen förhållandevis bra nu. Under det här året kan vi exempelvis se fram emot tre långfilmer på svenska, vilket i sig knappast är en trend, men ett positivt tecken. Utmaningen är att hitta kunnigt folk som är villigt att arbeta med film på svenska, och därför hoppas jag att många svenskspråkiga får utbildning på högskolenivå i framtiden. Branschen är liten i vårt land och svensktalande personer behövs också på viktiga positioner.

Vad ska du göra med prissumman?

Jag vet faktiskt inte. Det finns inga materiella saker jag känner att jag vill köpa, så kanske blir det en ny resa till Japan. Jag var där för ett par år sedan och tycker att det finns ett intressant släktskap mellan Japan och Finland.

Fakta:

Född: 1957 i Åbo, bosatt i Kimito

Studier: Studier i litteraturvetenskap vid Åbo Akademi.

Karriär: Började som kultursekreterare på studentkåren och fick 1983 tjänsten som filmsekreterare vid Åbolands kulturråd, och på den vägen är det.

Priset: Jag är ju ingen skapande konstnär och trodde att samtalet skulle handla om en telefonladdare som glömts kvar på ett möte. Därför blev jag väldigt överraskad, men glad förstås!

Gör på fritiden:  Efter många år som både löntagare, restaurangägare, biografägare och jordbrukare (dräng) är jag ovan med fritid, men jag gillar att röra mig ute i naturen och är sedan ett par år tillbaka drevkarl i ett jaktlag.

Dricker: Jag tillverkar egen cider, så gärna en sådan.

Äter: Allt från skräpmat till fine dining.

Favoritbok: Ingen särskild bok, men gillar författarna Patrick Modiano och WG Sebald.

Lyssnar på: Alla former av bra musik, gärna modern konsertmusik eller country/americana/folk. Håller som bäst på att förkovra mig i japansk musik och har kommit till 1960-talet ungefär. Det låter väldigt mycket som finsk dito!

Favoritartist: Ragnar Kjartansson och hans verk The Visitors imponerade. Videoverket är en timme långt och jag såg det sex gånger på Kiasma i vintras.

Beundrar: Massor, men ingen speciell.

Drömuppdrag: Inget. Jag är ganska nöjd med livet som det är nu.

Text: Catrin Sandvik

Dag vill se finlandssvensk film på hög nivå