Tillbaka
24.1.20   |   Nyheter

Jultomte och shishparaks i Nagu

Rosanna Fellman har besökt Nagu och föreningen Multicultis Kultur tillsammans-evenemang för nagubor. Här berättar hon om sina upplevelser tillsammans med svenskspråkiga och nyinflyttade i Nagu.

Bild: Amandra Grönroos

Text: Rosanna Fellman

Bild: Fred Sundén

Jag anländer till Nagu en lördag morgon i november. En av männen vid bensinstationen hjälper mig: ”Gå upp på backen och ropa lite. Det brukar fungera här.” Mycket riktigt. Nagu är litet och några evenemangsdeltagare hittar mig snart.

De föser in mig i Kyrkby skolkök. Matos fyller hela köket, vuxna stökar och barn springer omkring. Jag hör skratt och tal på flera språk, säkert tjugo olika konversationer förs samtidigt i köket. Det känns som att ha kommit till ett mångkulturellt släktkalas i skärgården.

Passionerad mångkulturell verksamhet

I köket tillreder Zenah Altlawi shishparak, en maträtt som påminner om dumplings. Zenah Altlawi visar hur man ska knipa ihop degknytena så att de inte öppnar sig under kokningen. Shishparak-knytena kokas sedan i en blandning av vatten, tomatkross och buljong. Deltagarna antecknar när Altlawi demonstrerar.

Altlawi har bott ungefär ett år i Nagu och känt sig välkomnad av Naguborna, speciellt via verksamheten som föreningen Multiculti bedriver. Multiculti i Nagu har som mål att via olika evenemang föra ”gammelnaguborna” och nynaguborna närmare varandra.

Hösten 2015 kom många flyktingar till Nagu och öns befolkning ökade med 10 procent. Hösten 2018 anlände ytterligare ett par familjer från Syrien och behovet av språkundervisning ökade. Hotell Strandbo blev flyktingförläggning och en stor del av byns befolkning välkomnade nynaguborna genom föreningsverksamhet och språkundervisning.

När jag besöker Nagu har föreningen Multiculti planerat en heldag med matlagning, lekar och diskussion – ett nytt inslag i Multicultis verksamhet.

Maten i fokus

Matlagning är viktigt för nynaguborna. Socialarbetaren och handledaren Mona Lindroos berättar att tillreda mat tillsammans har ökat Nagubornas känsla av gemenskap och tillhörighet.

– Vid Strandbo fanns inget större kök och därför har Multicultis satsningar varit betydande för oss. Matlagningskvällarna har varit viktiga för de nyanländas välmående och känsla av tillhörighet i Nagu, förklarar Lindroos.

Etihad Almatar påbörjade matlagningen redan igår och vill gärna berätta om sina favoritmaträtter. Dagens maträtter består av långkok och sallader. Almatar demonstrerar hur maträtten coppa tillreds, hon förklarar att mängderna i receptet sällan är något som man fäster någon vikt vid. Det gäller helt enkelt att känna sig fram.

Idéerna sprudlar och deltagarnas intresse för varandras maträtter är stort. Någon föreslår att de nästa gång kan utöva vinterfiske tillsammans och tillreda fångsten.

– Innan vi kom till Finland åt vi inte mycket fisk, våra rätter är för det mesta kött- och grönsaksbaserade. Fiskrätter blev vi bekanta med först när vi flyttade hit, berättar Almatar.

Jultomtens skattjakt

Högljudda röster hörs utifrån och jag går för att se vad de yngre deltagarna gör. Under lekstunden utomhus har barnen lekt att de varit allt från fåglar till bollar, men nu börjar det verkliga äventyret – skattjakten!

Nina Wiiala-Laude förklarar för barnen hur en skattjakt går till. Plötsligt dyker jultomten upp! Jultomten har med sig vykort som leder barnen fram till skatten. Tomten håller upp ett vykort där motivet är en julgran. Barnen sätter iväg på jakt efter skatten och efter en stunds letande hittar barnen något som sticker upp ur jorden under en gran. Femton barn gräver efter skattkistan, hela hopen försöker få fram dagens höjdpunkt. Ivriga skrik hörs när skattkistan öppnas: Pussel! Palapeli!

Skatterna – nagellack, kritor, papper och pussel – sysselsätter de yngre, medan de vuxna fortsätter förbereda maten. Bordsdekorationerna med granris ställs fram på ett bord som dignar av mat. Deltagare med hungriga magar tar för sig av alla läckerheter som tillagats. Alla sätter sig till bords och shishparaks-knytena avnjuts och beröms.

”Nagu är vårt hem nu”

– Nynaguborna ville börja matlagningen klockan sju på morgonen men vi kompromissade och började först klockan elva, skrattar Mona Hemmer.

Mona Hemmer är något av en kändis i sammanhanget. Hemmer är aktiv i Multikulti och har gjort så mycket frivilligarbete som hon hunnit under de senaste åren.

När Azaldeen Kadhem och hans femåriga dotter Diana anlände till Nagu blev Diana fäst vid Hemmer och de började umgås regelbundet. Hemmer beskriver dem som sin utvidgade familj. En gång i veckan brukar Hemmer hämta Diana på dagis och äta middag tillsammans med henne, Azaldeen och sin man Kaj.

Media har uppmärksammat Kadhems och Hemmers vänskap. Också UNHCR har gjort en video om hur Kadhem kom ensam med dottern Diana till Finland och hur Hemmer blev något av en farmor för Diana.

Kadhem trivs bra i Nagu och är glad över att ha hittat ett hem.

– Det har varit svårt att hitta ett jobb här, men trots det skulle jag aldrig flytta härifrån. Vi har vårt hem här nu. Diana kan tre språk – ett av dem är nagudialekt – och vi känner oss hemma här, säger Kadhem stolt.

För att ändå underlätta kommunikationen mellan deltagarna har 19-åriga Eleen Jewareh anlitats som tolk för dagen. Jewareh studerar till sjukskötare och kom till Nagu som 15-åring. Hon bodde ett år i Nagu då hon lärde sig språket och flyttade sedan till Reso för att studera. Jewarehs familj bor fortfarande i Nagu och hon hälsar ofta på.

Kultur tillsammans

Med hjälp av Svenska kulturfondens Kultur tillsammans-bidrag kunde föreningen Multiculti bland annat avlöna Jewareh under evenemanget. Ann-Helen Saarinen hade läst om det nya bidraget Kultur tillsammans och ville pröva på att ordna en träff.

– När vi första gången hörde om Kultur tillsammans blev vi genast intresserade. Det här är precis vad vi håller på med! Med hjälp av bidraget har vi kunnat utveckla vårt koncept, berättar Saarinen.

Kultur tillsammans är en ny bidragsform för Svenska kulturfonden. Bidraget beviljas aktörer som vill arrangera korta projekt där två eller fler kulturer möts och interagerar. De beviljade summorna är på 1 000 euro per projekt. Kultur tillsammans är – precis som det låter – något kulturellt man gör tillsammans. Det handlar inte om att bara ena parten lär ut sina seder och bruk, utan om ett kulturellt utbyte. Såsom att göra maträtter tillsammans, visa olika traditioner och lekar för varandra eller ordna diskussionskvällar.

Slutbetyg

Innan bussen till Åbo lämnar Nagu kommer Diana Kadhem fram till mig och ger sin kommentar om evenemanget:

– Jag tycker om att pyssla! Och godis tycket jag också om!

Med de orden i minnet lämnar jag Nagu där nya vänskapsband uppstått och deltagarna fått nya kunskaper inom matlagning. Jag har själv blivit inspirerad och dessutom hungrig av att beskåda bordet med läckerheter.

Jultomte och shishparaks i Nagu