Tillbaka
7.11.19   |   Nyheter

Vadå ”anknytning till det svenska i Finland”?

Ibland är ett projekts anknytning till det svenska i Finland enkelt att bedöma, ibland mera utmanande. Den tvåspråkiga ungdomsshowen Cloud 9 i Pargas uupfyllde kraven år 2018. Bild: Mikael Robertsson

Ska du söka bidrag från Kulturfonden? I ansökan ber vi dig beskriva hur projektet eller verksamheten anknyter till det svenska i Finland. Vad menar vi egentligen med det här? Och hur borde du besvara frågan?

Kulturfondens formella juridiska ändamål är ”att främja och stödja utbildning, kultur, konst, vetenskap och forskning samt samhällsservice som gynnar det svenska i Finland.”

I mindre formella sammanhang formulerar vi vårt uppdrag så här:

”Svenska kulturfonden arbetar med förnyarens engagemang, sakkunskap och mod för att stärka det svenska språket i Finland genom stipendier och understöd för utbildning, kultur och identitetsstärkande verksamhet.”

När vi vill hålla det riktigt kort brukar vi klämma till med detta: ”På svenska. I Finland.” Det räcker ofta så.

”Anknytning till det svenska i Finland”

Formuleringar som de här återfinns i olika språkdräkt i alla våra styrdokument ända sedan Kulturfonden grundades år 1908. Det här utgör kärnan i vår verksamhet. Det innebär att all verksamhet som vi ger bidrag till på något sätt ska främja det svenska i Finland.

I våra ansökningsblanketter ber vi våra sökande beskriva på vilket sätt de eller deras verksamhet anknyter till det svenska i Finland. Men hur bedömer vi svaren vi får?

Gränsdragningar kan vara svåra

Vi på Kulturfonden är vi naturligtvis medvetna om att vi inte sitter inne med någon allmängiltig definition på vem som är finlandssvensk, eller på vilka olika sätt man kan vara finlandssvensk.

Med hänsyn till våra stadgar och vårt uppdrag måste vi ändå regelbundet ta ställning till ”hur svensk” en ansökan kan bedömas vara. Något som inte alltid är enkelt eller bekvämt.

Anknytningen till det svenska i Finland är en grundförutsättning för att vi ska kunna bevilja bidrag. Det är däremot inte en garanti för ett ja-besked.

Ibland är det självklart…

Spontant känns det kanske som att det borde vara lätt att besvara frågan. Antingen är väl projektet på svenska, i Finland, eller så är det inte. Eller?

Ofta är det som tur också just så enkelt – författaren besvarar frågan genom att beskriva hur hen skriver och ger ut sina verk på svenska i Finland, forskaren hur ämnet för avhandlingen behandlar finlandssvenskt kulturarv och den som ansöker om bidrag för ett projekt i skolan förklarar hur de riktar in sig speciellt på svenskspråkiga skolor.

När en ansökan kommer från en organisation eller arbetsgrupp är det ofta mest relevant att i första hand beskriva projektets anknytning till det svenska i Finland, inte projektägarnas

… men ibland är det mer komplicerat

Men alltid är det inte så här tydligt. Hur gör vi till exempel med forskning där språket inte är avgörande, språklösa konstprojekt eller projekt där projektägarna inte är svenskspråkiga?

Forskning utan språkgränser

En hel del av våra bidrag kommer ur någon av våra specialfonder. De flesta specialfonder utgår från att alla sökande är svenskspråkiga, men alla gör det inte – vi har också fonder som helt ignorerar den sökandes språktillhörighet. Det här gäller speciellt flera fonder inom naturvetenskaplig och medicinsk forskning.

I sådana fall utgår bedömningen av ansökningarna enbart från de sakkunnigas bedömning av forskningsplanens kvalitet och lägger ingen vikt vid sökandes språkkunskaper eller om forskningsämnet är ”svenskt”.  

Konsten talar inte alltid svenska

Det säger sig självt att de flesta projekt inom till exempel bildkonsten ofta saknar språklig dimension. Då måste anknytningen till det svenska i Finland utgå från sökande själv snarare än själva projektet. När vi bedömer en sådan ansökan ställer vi oss ofta dessa frågor:

  • Är sökanden svenskspråkig eller har hen studerat på svenska?
  • Är sökanden aktiv inom den finlandssvenska konstscenen/svenskspråkiga sammanhang?

Den senare frågan blir speciellt relevant i fall där sökanden inte har svenska som modersmål eller studiespråk; det kan alltså uppvägas av engagemang i svenska sammanhang.

Vi tillämpar samma resonemang på finlandssvenska konstnärer som är permanent bosatta utomlands.

Vi välkomnar brobyggare och nya bekantskaper

Ibland behöver ett budskap eller projekt ha en avsändare utanför Svenskfinland för att få bäst effekt. Det kan till exempel innebära att ett projekt som har som mål att förbättra attityderna till det svenska i Finland har bäst effekt om projektet ägs av en finskspråkig organisation eller leds av nyfinländare som kanske inte alltid kan svenska. Då besvarar de kanske frågan om anknytning till det svenska i Finland genom att beskriva hur de hoppas att deras projekt ska kunna bidra, och det kan vara ett fullgott svar det med.

***

Texten har utarbetats som vägledning för Kulturfondens sökande i november 2019.

Vadå ”anknytning till det svenska i Finland”?