Innovationer föds där olikheter möts

– Den finlandssvenska kulturen har traditionellt stått för växelverkan och vidsynthet.  Svenska kulturfonden vill stödja mångkulturalism. Det säger styrelsens ordförande Stefan Wallin och delegationens ordförande Ann-Luise Bertell.

Den ena hör hemma inom politiken, den andra inom kulturfältet. Som Kulturfondens styrelseordförande respektive delegationsordförande ska Wallin och Bertell ha koll på kultur- och utbildningsfälten. Då passar det perfekt att träffas i ett av landets starkaste kulturfästen, konstmuseet Ateneum.

Vi äntrar marmortrappan och ser irakiskfödde finländaren Adel Abidins utställning History wipes i översta våningen. I centrum står en arkivhylla med slarvigt placerade, slitna mappar i granna färger.

Bertell och Wallin sitter alldeles tysta och tar in verket. Som en kommentar till sitt nuvarande hemlands jubileer har Abidin kompletterat med minnen från landet där han föddes.

Konstverket är en kopia av den lokala polisstationens arkiv i Amman och symboliserar tusentals människors öden. Abidin skapar konst som tar ställning, konst som kan påverka, för förståelse och acceptans av olika kulturer.

Precis som Svenska kulturfonden.
– Kulturfonden har velat ha en roll som försvarar mångkultur i ett civiliserat samhälle i utveckling. Den finlandssvenska kulturen har traditionellt stått för vidsynthet och öppenhet för uttryck utifrån, säger Wallin och Bertell.

Är kulturen, speciellt på svenska, hotad idag?

Wallin och Bertell ser två spår: det nationella arvet där tvåspråkigheten är institutionaliserad och en organisk del av samhällsbygget men också dagens politiska kultur, där svenskan ofta hamnar på undantag.
– Många är rädda för att förlora sina grundläggande rättigheter i Finland i dag. Då kan det handla om kultur i bred bemärkelse som till exempel då man är gammal och sjuk och kan tappa språket, säger Ann-Luise Bertell och nämner nedgraderingen av Vasa centralsjukhus som ett exempel.
Kultur och samhälle hör ihop och då det gäller stora, aktuella samhällsreformer är Bertell och Wallin oroade. Svenskans ställning ignoreras allt oftare.
– Det handlar sällan om elakhet utan om okunskap, säger Wallin.

Samhället och regeringen har med skattepengar huvudansvar för att kulturen ska leva och utvecklas i det tvåspråkiga Finland.
Det gäller att aktivt gå ut i samhället och påminna om sin existens. Det är målet med Kulturfondens stora strategiska program Hallå!. Sex miljoner euro finns reserverade för projekt som främjar lusten och förmågan att kommunicera på svenska – och på finska.

Med sitt kapital på 1,3 miljarder och en årlig utdelning på 36 miljoner är Svenska kulturfonden en stark aktör då det gäller att jobba för levande flerspråkighet och kommunikation i Finland.
Men Kulturfonden ska inte ersätta det tvåspråkiga samhällets lagstadgade kultursatsningar. Däremot kan fonden med sin utdelning bidra till att kulturen i Finland lever och mår bra, på två språk som nationsbygget förutsätter.

Stort och smått

I Svenskfinland finns många föreningar och aktörer som också de så väl behöver de bidrag Kulturfonden ger.
– Vi har möjlighet att gödsla ganska brett, uttrycker sig Wallin.
– Vi har ett brett spektrum; från marthorna till Magma. Hellre än att styra stöder vi det som är livskraftigt, säger Bertell.
Båda är noga med att påpeka att fonden inte håller i penseln eller taktpinnen. Våren 2018 kunde fonden dela ut bland annat 73 arbetsstipendier. Det betyder lugn och ro att skapa för författare, musiker, formgivare och många andra med kreativa yrken.

Kulturella brobyggare
Också mellan regionerna kan kultur vara brobyggare. Tack vare internet kan Grankullabarn nu sjunga på Vörådialekt med Humorgruppen Kaj liksom Närpesunga kan tralla med nyländska Sås och Kopp.

Taxellska paradoxen, då. Hur ser ni på den?
Att tvåspråkighet leder till enspråkighet så att det starkare språket vinner är en tes som ifrågasätts allt oftare.
– I min tankevärld ökar risken för att finskan tar över i Helsingfors, Esbo, Åbo och kanske till och med i min födelsestad Vasa, säger Wallin.

Å andra sidan rapporterar Vaasan lyseo goda resultat i ett tvåspråkigt gymnasium.
– Verkligheten är tudelad. Behoven är så olika beroende på var i Svenskfinland man befinner sig. Språkbad på finska för svenskspråkiga barn i svenska miljöer borde vara obligatoriskt, säger Bertell.

Vad är då oumbärligt för den svenska kulturen i Finland?
– Utbildningen, svarar Wallin.
– Och litteraturen, svarar Bertell.

Texten är en förkortad version av ett reportage ur Kulturfondens årsbok 2017-2018. Hela reportaget kan du läsa här.

Text: Camilla Berggren

Foto: Evy Nickström