AKTUELLA ANSÖKNINGSTIDER
6
   Tillbaka
25.1.18   |   Nyheter

Stora utmaningar för yrkesutbildningen

Carola Bryggman

Yrkesutbildningens aktörer måste samarbeta. Bara då kan man ha ett bra utbud med också mindre enheter inom den svenskspråkiga yrkesutbildningen. Det konstaterar Carola Bryggman i sin färska rapport

Carola Bryggman, överinspektör vid Regionförvaltningsverket, har på uppdrag av Svenska kulturfonden granskat läget inom den svenskspråkiga yrkesutbildningen. I rapporten Mot nya utmaningar – arbetslivets roll i svenskspråkig yrkesutbildningär särskild fokus är på samarbetet med arbetslivet.

Hur har samarbetet med arbetslivet fungerat och vad betyder yrkesutbildningsreformen för det fortsatta samarbetet?

– Inom yrkesutbildningen är man sedan länge van att samarbeta med arbetslivet, men nätverken mellan utbildningen och arbetslivet kunde ändå utvidgas. Särskilt samarbetet med små- och medelstora företag kan idag vara utmanande och likaså kan det svenska språket sätta käppar i hjulet, sade Carola Bryggman inför ett yrkesutbildningsseminarium i Helsingfors den 25 januari 2018.

 

Arbetsgivare vill veta mera

Samtidigt finns det en oro för hur stora insatser man kan kräva av arbetslivet. Enligt Carola finns det flera frågor som många arbetsgivare gärna skulle ha mera information kring.

– Arbetsgivare upplever oro kring hur många studerande de egentligen kan de ta emot, vilka uppgifter studerande kan utföra och kundernas reaktioner på kvalitet och prissättning. Det är också viktigt att minnas att arbetsgivarna inte får någon ekonomisk ersättning för att ta emot studerande.

 

Utbildning och fortbildning behövs

Carola Bryggman tycker att yrkeslärarna idag har stark anknytning till sin egen bransch. Det här är bra, men den förändrade lärarrollen måste beaktas i lärarutbildningen samtidigt som också arbetslivsperioder och arbetsplatshandledarutbildning behövs.

– Lagstiftningen för yrkesutbildningen har nyligen förnyats och det ställer nya krav på både utbildningen och fortbildningen för yrkeslärarna. Lärarna behöver nya kompetenser; de jobbar med nya inlärningsmiljöer, nätverk, team och har idag en mera handledande roll. Både kollektivavtalen och hela arbetstidssystemet borde dessutom ses över, säger Carola.

Carola menar att det nu också behövs en vidareutveckling och profilhöjning kring de studerandes nyckelkompetenser.

– Nyckelkompetenserna är kunskaper som behövs för att göra val, karriär och klara sig i livet överlag – till exempel modersmål, finska, främmande språk, matematik och samhällskunskaper. Kompetenserna är viktiga både för studerandes fortsatta studier och i arbetslivet överlag.

 

Penningknipa

Även om den svenskspråkiga yrkesutbildningen har klarat sig bra i jämförelser av resultatfinansieringen, är penningbristen en stor utmaning.

– Samtidigt som yrkesutbildningen måste vidareutvecklas, minskar anslagen. Idag kräver yrkesutbildningens resultatfinansiering bättre uppföljning av hur de studerande placerar sig efter utbildningen. I framtiden kommer en stor del av utbildningens finansiering att styras av just resultatet.

 

Carola Bryggmans rapport baserar sig bland annat på enskilda diskussioner med utbildningsanordnarna och en referensgrupp. Rapporten finns att ladda ned på Kulturfondens webbplats www.kulturfonden.fi – Publikationer och kan också beställas via information(at)kulturfonden.fi.

 

Närmare information

Carola Bryggman, tfn 029 501 8612 (kommentarer)
Martina Landén-Westerholm, informatör, martina.landen(at)kulturfonden.fi, 040 595 0817

Pressmeddelande
Helsingfors den 25 januari 2018

Stora utmaningar för yrkesutbildningen