Tillbaka
19.3.21   |   Nyheter

Kulturfonden delar ut cirka 23 miljoner euro

- Vi har under de senaste månaderna tagit del av en mängd bra idéer och driftiga planer. Vi ska stärka det svenska i Finland både på kortare och på längre sikt, men också både brett och fokuserat, säger Kulturfondens ordförande Mikaela Nylander som tillträdde i augusti och nu deltog första gången i behandlingen av novemberansökningarna. Bild: Frida Lönnroos

Svenska kulturfonden delar den här veckan ut cirka 23 miljoner euro utgående från ansökningarna som lämnades in i november 2020. Beloppet är ungefär lika stort som i fjol och motsvarar drygt 30 procent av ansökningarnas sammanlagda värde. Av cirka 3 000 ansökningar beviljas knappt 1 600; drygt hälften av de sökande får alltså ett positivt besked.

Du hittar alla beviljade bidrag på vår webbplats beviljade.kulturfonden.fi.

Så här mycket går till de olika sektorerna

Av hela summan på cirka 23 miljoner euro som nu fördelas går ungefär 10,9 miljoner euro till konst och kultur.

Till utbildning går 4,8 miljoner euro och till forskning och vetenskap 3,9 miljoner euro.

Förbund, föreningar och medborgaraktiviteter får 3,5 miljoner euro. Den här kategorin har tidigare kallats ”allmän finlandssvensk verksamhet”.

Av hela den sammanlagda utdelningen i mars på cirka 23 miljoner euro fördelar Kulturfonden 3,5 miljoner euro i regionerna. Nylands svenska kulturfond fördelar drygt 1,7 miljoner euro, Österbottens svenska kulturfond 1,1 miljoner euro och Åbolands svenska kulturfond 0,7 miljoner euro. I alla regioner går överlägset flest bidrag till konst och kultur. Läs mera om den regionala utdelningen i vårt separata pressmeddelande.

I november fick Kulturfonden ungefär 400 färre ansökningar än året innan. Minskningen kan bero dels på det stora antalet bidrag som under året fördelats som coronastöd och dels på att många aktörer ifjol sköt upp projekt som de redan beviljats bidrag för.

– Vi har under de senaste månaderna tagit del av en mängd bra idéer och driftiga planer. Vi ska stärka det svenska i Finland både på kortare och på längre sikt, men också både brett och fokuserat. Samtidigt måste vi noga granska alla projekt och också ställa en del krav på aktörerna. Den här veckan har vi gjort många sökande glada, men nästan lika många har fått negativt besked. Det kan kännas betungande, särskilt nu i coronatider, men är ofrånkomligt, säger Kulturfondens ordförande Mikaela Nylander som tillträdde i augusti och nu deltog första gången i behandlingen av novemberansökningarna.

Arbetsstipendiater med tunga meriter

Arbetsstipendier för professionella konstnärer är Kulturfondens mest eftertraktade bidrag. Av 440 ansökningar beviljas i år 77 arbetsstipendier – 1 treårigt, 3 tvååriga och 73 ettåriga stipendier inom olika konstgrenar.

Arbetsstipendierna höjdes i år från 24 000 euro till 26 000 euro per år. Sammanlagt beviljas arbetsstipendier för 2,1 miljoner euro. Både beloppet och antalet stipendier är större än i fjol.

– Via arbetsstipendier ger Kulturfonden konstnärer förutsättningar att arbeta med sin konst helhjärtat och under en lite längre tid. Stipendiet har stor betydelse för konstnären, men i förlängningen också för alla oss som tar del av konsten. Konst gör att vi mår bättre, vi blir bättre på att förstå och samverka med varandra, säger Mikael Svarvar som är delegationsordförande och också deltog första gången i behandlingen av novemberansökningarna.

Delegationsordförande Mikael Svarar deltog också första gången i behandlingen av novemberansökningarna. Bild: Christoffer Björklund


De sökandes konstnärliga kvaliteter väger alltid tyngst då ett arbetsstipendium beviljas. Samtidigt försöker Kulturfonden prioritera konstområden där svenska språket är viktigt, till exempel litteratur och teater, och beakta olika kompetenser, köns- och åldersfördelning inom de olika konstområdena. I år finns ovanligt många dansare bland arbetsstipendiaterna; av elva stipendiater inom scenkonst representerar fem danskonst. Av arbetsstipendiaterna är 42 kvinnor och 35 män.

Kulturfonden behandlade sammanlagt 440 ansökningar om arbetsstipendium.

Här finns en lista på alla beviljade arbetsstipendium.

Klart fokus, men suddiga gränser inom konst och kultur

Utöver arbetsstipendierna beviljar Kulturfonden också många andra bidrag till projekt och verksamhet inom olika konst- och kulturområden. De största beloppen fördelas inom konstområden där det svenska språket är ett viktigt inslag.

– Konst- och utbildningsfältet står inte och stampar på stället. Områden och uttrycksformer utvecklas just nu genom tvärkonstnärliga och tvärdisciplinära projekt. Vi ser många ansökningar från aktörer med nya tankar och nya samarbeten. De kombinerar sina olika kompetenser, tänjer på gränser och ställer nya krav också på oss, säger Mikael Svarvar.

Den grundläggande konstundervisningen har under det senaste året ofta varit i fokus inom Kulturfonden och syns nu också i utdelningen.

– Vi beställde ifjol en kartläggning som bland annat visade att det finns stora regionala och lokala skillnader i både tillgängligheten på grundläggande konstundervisning och kostnaderna för den. Vårt nästa steg är att försöka öka tillgängligheten inom de olika konstformerna för barn och unga. Martin Wegelius-institutet (MWI) får nu ett bidrag för att samla aktörer som ordnar konstundervisning för barn och unga till lokala träffar, säger Kulturfondens vd Sören Lillkung.

Kulturfondens vd Sören Lillkung. Bild: Cata Portin

Syftet med projektet, som förverkligas i samarbete mellan MWI och DUNK, är att samla information om visioner och utmaningar och få en helhetsbild av hur fältet kan stärkas och tillgängligheten förbättras.

Inom musik får bland annat förbund stora bidrag för både verksamhet och olika projekt, till exempel:

  • Finlands svenska sång- och musikförbund får 232 000 euro för verksamheten och 38 000 euro för projektet Kör i skolan.
  • DUNK får 100 000 euro för verksamheten, 40 000 euro för Skolmusik 2021, 100 000 euro för Musik & Talang och 25 000 euro för ett musikutbildningssamarbete mellan flera musikskolor.
  • Vasa Baroque får ett treårigt verksamhetsbidrag på 75 000 euro.

Inom scenkonst ligger tyngdpunkten på bland annat finlandssvensk dramatik, barn och unga och publikarbete. Några exempel är:

  • Unga Teatern får ett bidrag på 80 000 euro.
  • Treåriga verksamhetsbidrag går till DuvTeatern 120 000 euro, Klockriketeatern 135 000 euro och teater Taimine 270 00 euro.

Inom litteratur prioriteras projekt för barn och unga, projekt som främjar läsande, skrivande och berättande och konst- och kulturkritik. Större bidrag går till:

  • Tidsskriftscentralen, som får 50 000 euro för att arrangera en essätävling som tidigare administrerats av Kulturfonden,
  • Svensk Presstjänst, som får 82 500 euro för ett utvecklingsprojekt för journalister,
  • arbetsgruppen bakom bokmässorna, som får 23 000 euro för att ge ut ett nummer av Vi Läser om finlandssvensk litteratur, och
  • den finlandssvenska satsningen på bokmässorna i Helsingfors och Göteborg.

Illustration är ett av de konstområden där antalet ansökningar växte rejält i år. Inom bildkonst, fotokonst, skulptur, övrig visuell konst och illustration går bidrag till bland annat:

  • Konstrundan med Åbolands hantverk som huvudman får det största bidraget på 100 000 euro

Alla bidrag för filmproduktion, manus- och utvecklingsarbete fördelas sedan i fjol i samarbete med Konstsamfundet under två separata ansökningstider. Kulturfonden beviljar nu endast bidrag för filmfrämjande verksamhet och dessutom två arbetsstipendier inom film, ett tvåårigt till Ulrika Bengts och ett ettårigt till Jenny Jokela.

  • Finlandssvenskt filmcentrum får 60 000 euro.

Bland minnesorganisationer och kulturarv prioriterar Kulturfonden projekt kring publikarbete, pedagogik och tillgänglighet.

  • Nationalbiblioteket får 60 000 euro för ett treårigt digitaliseringsprojekt av litteratur.
  • Det nya Centret för krig och fred i S:t Michael får 14 000 euro för en satsning med svenskspråkigt innehåll.
     

Från dagis till fri bildning

– De statliga så kallade STEA-bidragen har minskat kraftigt och det betyder att många aktörer har förlorat en stor del av sin finansiering. Det här handlar om en stor strukturell samhällsförändring och Kulturfonden har varken resurser eller möjlighet enligt uppdraget att täcka bortfallet, säger Mikaela Nylander.

Bland ansökningarna inom småbarnspedagogik, grundläggande utbildning och utbildning på andra stadiet trendade projekt som stöder barns och ungas välmående. Dessutom prioriterade Kulturfonden projekt som stärker läsning och språk och projekt på språköar och i språkbadsundervisningen. Några exempel på större bidrag är:

  • För att främja småbarnspedagogikens attraktionskraft och bidra till att öka söktrycket till utbildningar inom småbarnspedagogik delfinansierar Kulturfonden en koordinatorstjänst med 75 000 euro till Sydkustens landskapsförbund.
  • Helsingfors universitet får ett bidrag för ett flerårigt projekt kring undervisningen i modersmålsinriktad svenska i de finska skolorna.

– Vi undviker att stödja verksamhet som är den offentliga sektorns lagstadgade ansvar. Däremot kan vi ge bidrag för enskilda utvecklingsprojekt inom den offentliga sektorn. Också projekt som finansieras av EU-program kan få självfinansieringsandelar av Kulturfonden. De här är sådana ansökningar som vi kan behandla under hela året, säger Sören Lillkung.

Också fri bildning är ett område som är intressant just nu.

– Vi sätter gärna mera fokus på folkhögskolorna och den fria bildningen. Deras uppdrag är viktigt och vi ser att många nu jobbar med nya fokusområden och profileringar för framtiden, bland annat inom integration och förberedande utbildning. Nu behöver vi mera fakta så vi kan avgöra eventuella strategiska satsningar i framtiden, eller något liknande säger Sören Lillkung.

  • Ett av de största bidragen, 70 000 euro, går till Bildningsalliansens projekt Dags att prata kring dialogpaussamtal om det svenska och på svenska i Finland.
     

Forskning och vetenskap, högskolor och universitet

Inom forskning och vetenskap prioriterar Kulturfonden humaniora, samhällsvetenskaper och pedagogik. Forskningen måste dessutom vara relevant för det svenska i Finland.

För doktorandstudier beviljar Kulturfonden 72 stipendier på mellan drygt 5 000 och 26 000 euro, sammanlagt knappt 1,4 miljoner euro. Av doktoranderna är 48 kvinnor och 23 män, ett stipendium delas mellan två personer. Via olika specialfonder kan Kulturfonden stödja doktorander inom också medicin, fysik och andra naturvetenskaper.

Flera forskningsprojekt får stora belopp på upp till 150 000 euro. Den största andelen går till pedagogik och humaniora; här är några exempel:

  • Yrkeshögskolan Arcada får 70 000 euro för ett projekt som tar fram röstigenkänningsprodukter och algoritmer som stöder finlandssvenska dialekter.
  • Åbo Akademi får bland annat 100 000 euro för forskning kring välbefinnande bland elever i årskurserna 4–8 och 100 000 euro för forskning kring pedagogiska särdrag i dagis och skolor på språköar.

Några bidrag ur samhällsvetenskap och ekonomi:

  • Det största bidraget på 150 000 euro går till Helsingfors universitet för ett projekt om politisk rekrytering och förutsättningar för politiska uppdrag i Finlands kommuner.
  • Centrum för Nordenstudier vid Helsingfors universitet får 75 000 euro för ett forskningsprojekt som identifierar de avgörande faktorerna för invandrarnas deltagande i idrott i Svenskfinland.
  • Yrkeshögskolan Novia får 20 000 euro för att kartlägga äldres hälsa och livsvillkor i Österbotten.

Inom medicin och naturvetenskap är forskningsämnets koppling till det svenska i Finland inte lika viktig, helt i enlighet med specialfondernas donationsbestämmelser.

Utöver bidragen för forskningsprojekt och doktorandstudier, stöder Kulturfonden också utvecklingsprojekt vid universitet och högskolor. Bland ansökningarna fanns många projekt som främjar tvåspråkighet och språkinlärning och som skapar nya digitala verktyg för undervisningen.

– Personalbristen är akut inom flera yrkesgrupper på utbildningsfältet i Svenskfinland och Kulturfonden försöker dra sitt strå till stacken för att avhjälpa problemet, säger Mikaela Nylander.

Några exempel på bidrag till utvecklingsprojekt är:

  • Åbo Akademi och Helsingfors universitet får 165 000 respektive 69 000 euro för att utveckla flexibla flerformsutbildningar inom småbarnspedagogik.
  • Åbo Akademi får ett bidrag på 150 000 euro för att hösten 2021 starta en behörighetsgivande studiehandledarutbildning för redan yrkesverksamma personer.
  • Tvärminne Zoologiska station får 130 000 euro för att synliggöra kunskapen om föroreningar i Östersjön.
  • Centret för livslångt lärande vid Åbo Akademi och yrkeshögskolan Novia får 150 000 euro för ett projekt kring utvecklingen av kreativ personcentrerad vårdkonst inom äldreomsorgen och vårdvetenskaplig yrkesutbildning.
     

Förbund, föreningar och intresseorganisationer

Kulturfonden beviljar omfattande verksamhetsbidrag för kultur och stora organisationer och förbund. I och med en omstyrning av bidragen för förbundens webblösningar höjdes i fjol flera organisationers verksamhetsbidrag. Många förbund får också så kallade förbundspaket att fördela bland sina föreningar. Förbundspaketen, på sammanlagt drygt en halv miljon euro, beviljades redan under hösten.

– När vi läser och behandlar ansökningarna från förbund, föreningar och organisationer blir det tydligt att här har vi stommen för medborgarsamhället på svenska i Finland. Många organisationer har under det senaste året varit hårt prövade, men också hittat nya, kreativa och hållbara lösningar för sin verksamhet. Jag är glad att Kulturfonden kan stödja dem, säger Mikaela Nylander.

Intresseorganisationer – partiföreningar och andra politiska organisationer och intresseorganisationer utan politisk koppling – får också bidrag av Kulturfonden.

Fortsättning följer

Svenska litteratursällskapet, som äger och förvaltar Kulturfonden, ställde i fjol ungefär 42 miljoner euro till Kulturfondens förfogande. Trots coronakrisen estimeras beloppet vara ungefär lika stort för år 2021. Förutom de bidrag som beviljas i mars fördelar Kulturfonden under hela året bidrag med fri ansökningstid och också strategiska bidrag som kräver en snabbare behandling. I september tar Kulturfonden emot ansökningar inom flera olika områden, bland annat till en del av de många specialfonderna.

Kulturfonden delar ut cirka 23 miljoner euro