Tillbaka
3.7.20   |   Nyheter

Så här tycker Svenskfinland – Barometern 2019−2020 är klar

Finlandssvenskarna känner stark samhörighet med Norden och Europa, men i hemlandet känner många sig som andra rangens medborgare.  Språkklimatet är utmanande och var tredje finlandssvensk har upplevt trakasserier – framförallt i massmedia och i rikspolitiken.

Nu är resultaten klara från den finlandssvenska medborgarpanelen Barometern 2019-2020. Svenska kulturfonden har finansierat Barometern med 200 000 euro till Institutet för samhällsforskning (Samforsk) vid Åbo Akademi. Rapporten publiceras den 3 juli på www.barometern.fi, men redaktionerna får redan nu tillgång till den via länken nedan.

– Barometerns resultat är för alla som är nyfikna på vad finlandssvenskarna tycker i olika frågor. Vi presenterar inte avancerade vetenskapliga analyser, utan berättar om finlandssvenskarnas åsikter och värderingar på ett populärvetenskapligt sätt, säger forskare Marina Lindell som har lett arbetet med Barometern och också är redaktör för rapporten.

Samhälle och politik är toppteman i rapporten. Ofta ligger fokus på jämförelser mellan regioner och olika grupper i samhället – till exempel utgående från kön, ålder eller utbildning. Språklig identitet och flexibilitet är två av de frågor där regionen spelar roll.

– I Nyland och Åboland är tvåspråkigheten och den språkliga flexibiliteten störst. Här byter fler till finska om någon i sällskapet är finskspråkig och här pratar fler finska med myndigheterna. Här tar man inte svensk service för given och här upplever allt fler att de blir sämre bemötta om de envisas med att tala svenska. Samtidigt tror många på svenskans framtid här och vet att svenska måste höras och synas i samhället, säger Marina Lindell.

Också i klimatfrågor finns tydliga skillnader mellan olika åldersgrupper, kön och regioner. Till exempel pälsdjursnäringen och avskjutningen av varg får större stöd i Österbotten och bland män, äldre personer och lägre utbildade.

– Bland unga syns klimatskam och klimatångest mest. Finlandssvenskarna är överlag intresserade av miljöfrågor och beredda att göra mycket mera för miljön nu än för tio år sedan, säger Marina Lindell.

Politiken är komplicerad, tycker många, men samtidigt litar ändå majoriteten på sin förmåga att delta i politiken. Finlandssvenskarnas stöd för demokratin är högre än den finskspråkiga befolkningens.

Till politiskt beslutsfattande och politiker är finlandssvenskarna däremot skeptiska. Två tredjedelar anser att landet behöver starka ledare för att återställa ordning och disciplin. En dryg tredjedel av finlandssvenskarna anser att experter borde styra landet.

– I vissa moralfrågor – bland annat frågan om mera disciplin i samhället – är högre ålder och lägre utbildning förknippade med mer konservativa värderingar. De mest konservativa åsikterna finns i norra Österbotten, medan de mest liberala finns i Åboland och mellersta Nyland, säger Marina Lindell.

Överlag känner finlandssvenskarna ändå stark samhörighet sinsemellan, med Norden och med Europa. Med Norden känner 77 procent samhörighet och med Europa 56 procent. Båda siffrorna har stigit med omkring 15 procentenheter under de senaste tio åren. Samhörigheten med Finland har däremot minskat något.

Om och hur ländernas olika strategier att bekämpa covid-19 påverkar den nordiska sammanhållningen återstår att se.

– Barometern visar att finlandssvenskarna är mycket nöjda med regeringen och ansvariga aktörers agerande under coronaepidemin i Finland. Vi ser liknande reaktioner också i andra länder. I tider av kris tenderar medborgarna att sluta upp bakom sina ledare. Frågan är hur stödet utvecklas efter att krisen är över, säger Marina Lindell.

Om rapporten

Rapporten fokuserar på följande teman i Svenskfinland:

  • språktillhörighet och språkvanor,
  • samhörighet och identitet,
  • socialt och politiskt förtroende,
  • demokratisyn och politiskt deltagande,
  • språkklimatet,
  • miljö och klimatförändringen,
  • politiska attityder,
  • åländsk politik och
  • finlandssvenskarnas reaktioner på regeringens arbete kring coronaepidemin

Förutom Marina Lindell deltar också forskarna Kimmo Grönlund, Kjell Herberts, Thomas Karv, Rasmus Lindqvist, Lauri Rapeli, Siv Sandberg, Jonas Schauman, Rasmus Sirén, Kim Strandberg, Claus Stolpe, Peter Söderlund och Albert Weckman.

Rapporten ges ut av Institutet för samhällsforskning vid Åbo Akademi och Svenska kulturfonden inom ramen för projektet Barometern. Opinionsundersökningen Barometern har sedan 2001 analyserat finlandssvenskarnas värderingar, identitet, språkliga omgivning och politiska beteende. Samforsk har gjort samtliga undersökningar med finansiering från Kulturfonden.

Här kan du läsa mer om projektet Barometern: https://www.kulturfonden.fi/2019/02/14/%ef%bb%bfopinionsundersokningen-barometern-tar-ny-fart/

***

Svenska kulturfonden
Pressmeddelande den 3 juli 2020

Noggrannare information och intervjuförfrågningar:

Marina Lindell
forskare
046 921 6586
Marina.lindell(at)abo.fi

Så här tycker Svenskfinland – Barometern 2019−2020 är klar

Marina Lindell har lett arbetet med Barometern och är också redaktör för rapporten. Bild: Privat.