AKTUELLA ANSÖKNINGSTIDER
12
   Tillbaka
10.9.18   |   Nyheter

Vägen tillbaka till PISA-toppen

I matematik går det ganska bra för de svenskspråkiga eleverna, men med pojkarnas läsning är det sämre ställt. Bild: Fotofabriken

I matematik går det just nu ganska bra för eleverna i de svenskspråkiga skolorna. År 2015 hörde PISA-resultaten till de bästa i Norden. Med pojkarnas testresultat i läsning är det sämre ställt.

 

Bland annat det här kommer universitetsforskare, doktor Kari Nissinen och doktor Satya Brink fram till i sin rapport ”Jämlikhet och kvalitet i skolan – Hur når vi utmärkta resultat på svenska och finska”. Rapporten presenterades vid Svenska kulturfondens seminarium ”Bäst i test?” i Helsingfors måndagen den 10 september.

Nissinen och Brink har på uppdrag av Kulturfonden granskat de svenskspråkiga elevernas resultat i 2015 års Pisa-undersökning. I sin rapport analyserar de svenskspråkiga elevers resultat i läsning, naturvetenskaper och matematik och presenterar insatser som Finland borde vidta för att igen nå PISA-toppen.

 

– För de svenskspråkiga flickornas del är läget ganska bra. Bland annat i matematik har de höjt sin nivå – år 2003 var flickorna svagare än både pojkarna och de finskspråkiga eleverna, men 2015 hörde de till de bästa. Överlag är trenden i också matematikresultaten positiv. År 2015 hörde resultaten i de svenskspråkiga skolorna till de bästa i Norden. Å andra sidan har vi inte höjt vår nivå, snarare är det de resultaten i de andra nordiska länderna som blivit sämre, säger Kari Nissinen.

Däremot är Nissinen och Brink oroade över de svenskspråkiga pojkarnas svaga resultat i läsning. Även om pojkarna ligger i mellanskiktet i en nordisk jämförelse – Norge och Danmark har bättre resultat, Sverige och Island sämre – är läget alarmerande. I jämförelse med andra OECD-länder ligger de svenskspråkiga pojkarnas resultat fortfarande under medelnivån. Också de finskspråkiga pojkarna klarar sig däremot betydligt bättre.

– Å andra sidan har vi också en undersökning (PIAAC) som visar att unga svenskspråkiga vuxna, också män, uppnår lika bra – eller till och med bättre – testresultat i läsning som finskspråkiga. Om det här beror på att svenskspråkiga pojkar mognar senare eller att PISA-testerna inte intresserar dem, kan vi bara spekulera i, säger Nissinen.

 

Vad kan skolvärlden då göra för att lyfta pojkarnas resultat och resultaten bland eleverna överlag? Nissinen och Brink listar några allmänna åtgärder i sin rapport:

  • Redan små tilläggsanslag för tidsbegränsade riktade insatser, utöver de ordinarie budgetmedlen, kan höja inlärningsresultaten.
  • Satsa mera på individanpassad undervisning så att varje elev kan maximera sin inlärning. Så här uppnår vi målet med brett utbildade elever med höga genomsnittsvärden i de grundläggande ämnena.
  • Alla de som är involverade i undervisningen borde ha chans att samordna sina insatser och jobba mera fokuserat.
  • Följ bättre upp de lågpresterande elevernas resultat och gör tidigare insatser för att stödja de här eleverna – oberoende av om de är pojkar, invandrare eller elever med låg social bakgrund.

Satsa på både jämlikhet och excellens. Då kan Finland nå toppresultat och igen bli en respekterad modell för andra länder, konstaterar Brink och Nissinen.

 

Kulturfonden har sedan början av 2000-talet låtit analysera de svenskspråkiga elevernas PISA-resultat.

– Det ställs stora krav på skolorna idag – undervisningen ska ständigt utvecklas och specialsatsningar är alltid aktuella. Vi har med hjälp av våra rapporter försökt hjälpa både beslutsfattare och skolor att få klarhet i vad det lönar sig att satsa på. Medan PISA-undersökningarna visar på resultaten, vill vi hitta dels trender i inlärningsresultaten – särskilt för Svenskfinlands del – och dels lösningar på de brister eller problem som framkommer, säger Kulturfondens utbildningsombudsman Berndt-Johan Lindström.

 

Ladda ned rapporten

På Jyväskylä universitets webbplats kan du läsa eller ladda ned hela Brinks och Nisisnens rapport ”Jämlikhet och kvalitet i skolan”.

Kulturfonden tackar Jyväskylä universitet, särskilt Kari Nissinen, och Satya Brink för ett gott samarbete och välkommen vägkost.

 

***

Helsingfors den 10 september 2018
Pressmeddelande

Ytterligare information och intervjuförfrågningar:

Martina Landén-Westerholm
informatör
040 595 0817
martina.landen-westerholm@kulturfonden.fi

 

 

Vägen tillbaka till PISA-toppen