E2 Forskning: Finländarnas språkattityder är flexibla
Mer än hälften av finländarna (56 %) är villiga att acceptera vård från en läkare eller sjukskötare som fortfarande lär sig finska eller svenska. Majoriteten av finländarna (68 %) är också beredda att hjälpa invandrare att lära sig våra språk.
Undersökningen visar också att världsläget inte rubbar finländarnas grundläggande identitet: finländskt ursprung är en viktig del av identiteten för nästan alla (87 %). Även nordiskt och europeiskt ursprung samt modersmålet definierar finländarna starkt.
E2 Forskning undersökte på uppdrag av Suomen Kulttuurirahasto och Svenska kulturfonden finländarnas identiteter och attityder till språkinlärning, flerspråkighet och framtidens språkmiljö. Dessutom kartlades praxis för flerspråkig interaktion i olika delar av Finland. Enkäter och intervjumaterial samlades in under februari-mars 2025.
Mer än hälften accepterar att få vård av vårdpersonal som fortfarande lär sig finska
Mer än hälften (56 %) av finländarna är villiga att acceptera vård av en läkare eller sjukskötare som fortfarande håller på att lära sig finska eller svenska. Svenskspråkiga är i genomsnitt mer positiva till detta. Majoriteten av finländarna (75 %) accepterar dock inte att bli betjänade på ett annat språk än sitt modersmål i myndighetsärenden.
– Finland behöver kompetent personal inom flera olika områden. För internationella rekryteringar är det goda nyheter att till exempel vårdpersonalens utvecklande språkkunskaper ses positivt. Även om undersökningen bekräftar att modersmålet är en central del av finländarnas identitet, är vi öppna för flerspråkighet. Detta syns särskilt i tankarna hos unga och personer över 75 år. Den mångsidiga användningen av språk skapar framtidstro, säger Suomen Kulttuurirahastos verkställande direktör Susanna Pettersson.
Majoriteten av finländarna vill hjälpa invandrare att lära sig finska eller svenska
Finländarna (93 %) önskar att invandrare som flyttar till Finland skulle studera finska eller svenska. Detta mål stöds av att majoriteten av finländarna (68 %) är villiga att hjälpa invandrare att lära sig våra nationalspråk.
Av de finländare som har svenska som modersmål är majoriteten (84 %) också beredda att hjälpa finskspråkiga att lära sig svenska. Majoriteten av finskspråkiga (67 %) är också beredda att hjälpa svenskspråkiga att lära sig finska.
– I E2 Forsknings rapport finns många resultat som inger framtidstro. Till exempel slutsatsen att en klar majoritet är positiva till att lära sig främmande språk och att många finsk- och svenskspråkiga vill hjälpa varandra att lära sig det andra språket. I rapporten hittar också vi på Svenska kulturfonden många riktmärken. Den presenterar tydliga tecken på hur viktigt det är att vi träffas över språkgränserna, att vi vågar använda varandras språk och också att det behövs mera och bättre språkundervisning i Finland, säger Svenska kulturfondens verkställande direktör Sören Lillkung.
Modersmålet är en stor del av identiteten, men majoriteten talar gärna främmande språk
Finländskt ursprung är en viktig del av identiteten för nästan alla (87 %). Även nordiskt (68 %) och europeiskt ursprung (68 %) samt modersmålet (75 %) definierar starkt finländarna.
Även om modersmålet är en central del av finländarnas identiteter, värderas språkinlärning högt. Den mest betydande drivkraften för språkinlärning är uppfattningen att mångsidiga språkkunskaper är en del av bildningen. Nästan hälften av finländarna (49 %) anser detta.
En stor majoritet (85 %) vill bli förstådda på sitt modersmål, men två tredjedelar (65 %) talar ändå gärna språk som de inte talar perfekt. Särskilt svenskspråkiga finländare är villiga att göra detta.
Dialekter värderas, men att tala standardspråk anses vara ett tecken på bildning
Nästan 90 procent av finländarna uppskattar dialekter som talas i olika delar av landet. 70 procent anser dock att förmågan att tala standardspråk är ett tecken på bildning och vill att standardspråk används i professionella eller andra officiella sammanhang i stället för dialekter eller slang.
De som svarade på enkäten beskrev sina sätt att använda dialekter och språk i olika situationer:
“Poridialekt. Men på jobbet standardspråk.”
“Man tar oundvikligen upp ‘mie’ och ‘sie’. Annars talar jag nästan standardspråk.”
“Blandat beroende på mor- och farföräldrar och bostadsorter.”
“Västnyländsk, mer specifikt Ekenäs dialekt.”
“Förmodligen ungdomsslang och så kallad ‘finglish’.”
“Blandade finska dialekter, men mest meänkieli.”
Man vill stärka samiska språkets ställning
Två tredjedelar (65 %) av finländarna önskar att samiska språkets ställning stärks i framtiden. Av dem som har svenska som modersmål önskar nästan tre fjärdedelar (73 %) detta.
Stärkandet av det samiska språkets ställning verkar dela olika partiers anhängare. Ungefär hälften av anhängarna av Samlingspartiet (50 %) och Sannfinländarna (52 %) är för att stärka samiska språkets ställning. Anhängarna av Vänsterförbundet (83 %), De Gröna (82 %), SFP (76 %), SDP (71 %) och Centern (68 %) håller oftare med om detta.
Om undersökningen
Våga tala, ha tålamod att lyssna – en undersökning om finländarnas språkattityder och identiteter har genomförts av det tvärvetenskapliga, oberoende forskningsinstitutet E2 Forskning. För undersökningen samlades in material från två enkäter. Materialet som representerar fastlandsfinländare samlades in via Norstats internetpanel 19.2–9.3.2025 och besvarades av 1069 personer. Materialet har viktats efter ålder, kön och bostadsort för att motsvara befolkningsstatistiken.
Det andra materialet samlades in från finländare som har svenska som modersmål. Materialet bestod av 84 enkäter som samlades in via telefon och 409 via internetpanel (N=493). Detta material samlades in 19.2–7.3.2025. De svenskspråkiga respondenterna bor huvudsakligen i Österbotten, Helsingfors-Nyland och Egentliga Finland. Materialet möjliggör en mer tillförlitlig granskning av svenskspråkigas identiteter och attityder.
Enkätmaterialen kompletterades med tre kvalitativa och tematiska gruppintervjuer i mars 2025. Intervjuerna undersökte goda flerspråkiga praxis i vardagen i Österbotten och huvudstadsregionen. Intervjuerna inkluderade tjänstemän från städer, universitetsanställda, företagsanställda och organisationsaktörer. Bland de intervjuade fanns både personer födda utomlands och i Finland samt personer med flera olika modersmål.
Forskningspubliceringen hålls tisdagen den 19.8.2025 kl. 10–11.30 i Maijasalen på centrumbiblioteket Ode och via webbsändning.
Pressmeddelande
Kommentarer om resultaten:
Susanna Pettersson
Verkställande direktör, Suomen Kulttuurirahasto
+358 40 7360 699
susanna.pettersso(at)skr.fi
Sören Lillkung
Verkställande direktör, Svenska kulturfonden
+358 40 620 7500
soren.lillkung(at)kulturfonden.fi
Mer information om materialet och resultaten:
Ville Pitkänen
Forskningschef, E2 Forskning
+358 40 7770 869
ville.pitkanen(at)e2.fi