Litteraturstöd går till att skapa texter, inte till att producera böcker, visar kartläggning

De finlandssvenska stiftelsernas och fondernas litteraturfrämjande stöd är framtunga och går främst till författare, illustratörer och övriga skribenter. Förlagen, som förädlar texterna till böcker, beviljas betydligt mindre stöd. Det visar en ny kartläggning från SLS och Svenska kulturfonden.

SLS har tillsammans med Kulturfonden kartlagt litteraturfrämjande stöd och pris som riktats till det finlandssvenska litterära ekosystemet under åren 2015–2025. Kartläggningen belyser hur både privata och offentliga bidragsgivare stöder finlandssvenska författare, illustratörer, förlag och övriga utgivare.

– Vi har velat skapa oss en helhetsbild av stöden för att kunna utveckla våra egna stödformer effektivt. Villkoren för vår minoritetslitteratur har blivit hårdare på grund av minskad läsning och minskade bokinköp, men även på grund av att de fragila strukturer som den finlandssvenska litteraturen arbetar inom blivit ännu mer sårbara, säger SLS chef för litteraturfrämjande Agneta Rahikainen, som gjort kartläggningen tillsammans med Mari Koli, konsult och programchef för Jyväskylä bokmässa.

Kartläggningen visar att hela 85 procent av de finlandssvenska litteraturfrämjande stöden kommer från privata bidragsgivare som stiftelser och fonder. Statliga bidrag utgör 15 procent.

Mer än hälften av stöden riktas direkt till författare, illustratörer och skribenter för text- och bildproduktion, medan förlagen får nöja sig med sju procent för produktion, försäljning och marknadsföring av böckerna.

– Här får vi vägkost för hur vi ytterligare kan utveckla stödformerna för förlag, utgivare och tidskrifter för att säkerställa litteraturens kvalitet och bredd, säger Rahikainen.

Av författarna är det poeter som får mest stöd i förhållande till mängden utgivna titlar. Även prosaförfattare får mycket stöd, med undantag för genreförfattare. Fackboksförfattare får betydligt mindre stöd i relation till utgivna titlar.

Det är vanligt att bidragsgivare stöder ett stort antal författare med små summor – endast en liten andel av författarna får större arbetsstipendier.

– Litteratur och läsfrämjande är med tanke på det svenska språket bland de viktigaste bidragsområdena för Kulturfonden. Därför är det år efter år ett prioriterat område i vår utdelning. Inom konstområdet går en stor del av stipendierna och bidragen till författare och illustratörer. Våra arbetsstipendier, som är våra största personliga stipendier, är det allra hårdast konkurrens om, säger Åsa Juslin som är Svenska kulturfondens ledande ombudsman inom kultur.

– Den färska kartläggningen kommer att bli ett viktigt instrument för oss ombudsmän, våra sakkunniga och beslutsfattare i arbetet med ansökningarna under det kommande året, säger Juslin.

Läs hela kartläggningen här.

Mer information

Agneta Rahikainen
Chef för litteraturfrämjande, SLS
+358 40 673 5045, agneta.rahikainen@sls.fi

Åsa Juslin
Ledande ombudsman, Svenska kulturfonden
+358 50 325 0825, asa.juslin@kulturfonden.fi