Kulturfonden delar nu ut över 32 miljoner euro

Vi har i mars beviljat nästan 1 600 bidrag och stipendier på sammanlagt 32,3 miljoner euro. Utdelningen är större än någonsin tidigare. Också aktörernas förväntningar på Kulturfonden ökade och det sammanlagda ansökta beloppet var det största genom tiderna.

Här finns en interaktiv infografik över alla beviljade bidrag enligt verksamhetsområde och genre eller aktivitet.

Alla som sökte bidrag i november fick tisdagen den 17 mars 2026 mejlbesked från Kulturfonden.

På webbsidan beviljade.kulturfonden.fi publicerar vi alla beviljade bidrag. I förteckningarna över den ordinarie utdelningen saknas fleråriga bidrag som är riktade till 2026. De fleråriga bidragens totala belopp är 3,4 miljoner euro.

Läs också våra meddelanden med fokus på utdelningen i Nyland, Åboland, Åland respektive Österbotten.

Stora förväntningar på Kulturfonden

Kulturfonden fick under de ordinarie ansökningstiderna i oktober (för professionella organisationer) och november 3 145 ansökningar. Antalet ansökningar var ungefär det samma som i fjol, men de ansökta beloppen växte rejält. Sammanlagt ansökte man om över 111,3 miljoner euro, det var 7,4 miljoner euro (7 procent) mer än i fjol. Av det ansökta beloppet beviljade Kulturfonden 29 procent.

Många sökande försöker ersätta förlorad offentlig finansiering med fondbidrag.

– Vår utdelning växer, men förväntningarna på oss växer ännu mer. Tyvärr räcker pengarna inte för att fylla alla luckor. Dessutom har vi ett dilemma. Om vi beviljar allt större bidrag kanske det offentliga stödet krymper ytterligare och om vi inte beviljar bidrag blir läget för aktörerna kanske ännu värre, säger Kulturfondens styrelseordförande Mikaela Nylander.

För Kulturfonden blir nu dialogen med det offentliga allt viktigare.

– Vi vill komplettera de offentliga stöden, inte täcka upp för dem. Mekanismerna för våra bidrag är helt andra än för den offentliga sektorn. Vi kan inte binda oss att fortlöpande finansiera verksamheter, utan i varje utdelning måste vi fundera på vad som bäst speglar våra donatorers vilja.

Enligt Nylander sticker ingen sektor ut – det större behovet av finansiering syns inom alla områden och under Kulturfondens alla ansökningstider.

Fler finskspråkiga vill bidra till det svenska

Samtidigt syns allt fler finskspråkiga organisationer bland de sökande. Det gillar Kulturfondens vd Sören Lillkung.

– Våra bidrag ska gynna det svenska i Finland, men det betyder inte att mottagaren måste vara svenskspråkig. Bidragen kan gå till människor från vilka språkgrupper som helst bara de vill driva projekt med en svenskspråkig dimension.

Kulturfonden måste ändå alltid bedöma vilka förutsättningar sökande har att framgångsrikt få projektet i mål.

– I år ville flera finskspråkiga organisationer till exempel producera svenskspråkigt undervisningsmaterial, satsa på undervisning i svenska eller anställa svenskspråkiga medarbetare. Om vi bedömer att de har tillräckligt bra förutsättningar att lyckas med den språkliga dimensionen, kan vi bevilja bidrag, säger Sören Lillkung.

Några exempel ur utdelningen

• Seinäjoen ammattikorkeakoulu får 50 000 euro för projektet Enkel svenska 2.0 som utvecklar webbplatsen www.enkelsvenska.fi med material för yrkeshögskoleutbildningen.
• Tampereen ammattikorkeakoulu får 20 000 euro för att skapa en tvåspråkig lärmiljö där fysioterapistudenter från Tampereen ammattikorkeakoulu och Yrkeshögskolan Arcada arbetar tillsammans.
• Kulttuurikeskus PiiPoon kannatusyhdistys får 105 000 euro för den svenska delen i ett nationellt läsfrämjande projekt.
• LEAD! Foundation Finland får 60 000 euro för tre år för att satsa på nordisk talangutveckling inom musik.

Spränga gränser inom konst och kultur

Bland ansökningarna inom konst fortsätter trenden med projekt som överskrider både språkliga och disciplinära gränser.

– Som utbildare och musiker är jag jätteglad när sökande via konsten vill spränga gränser och skapa dialog. Det kompletterar bra de mera traditionella ansökningarna där man vill fördjupa sig i kvalitet och innehåll, säger Mikael Svarvar som är Kulturfondens delegationsordförande och leder sakkunnigarbetet med ansökningarna.

Inom konstsektorn kan Kulturfondens stipendier för enskilda personer bara gå till professionella utövare.

– Vi ställer höga krav på ansökningarna från konstnärer. Professionalitet, kvalitet och relevans är viktiga i bedömningen. I förlängningen stöder vi ändå många andra än proffs. Organisationer som driver konstverksamhet kan få bidrag och anlitar sedan just de utövare som passar för deras projekt, säger Svarvar.

Mikael Svarvar uppger att få ansökningar inom konst och kultur handlar om projekt med koppling till AI.

– Tills vidare handlar det mera om gediget hantverk än maskinellt framställd konst.

Attraktiva arbetsstipendier

Arbetsstipendierna inom konst är de mest attraktiva bidragen som Kulturfonden fördelar. I år var söktrycket ännu större än i fjol. Av 422 ansökningar beviljas 20 procent; sammanlagt 84 årsverken fördelas på 80 personer. Fyra sökande får tvååriga stipendier: Karolina Ginman inom dans, Sofia Järnefelt inom mode, Katri Kainulainen inom performans och Britt Al-Busultan inom analog film.

– Vi får ibland kritik för att vi beviljar bara få fleråriga stipendier. Tyvärr brister det ofta i den arbetsplan som alla sökande måste lämna in. Planen håller för ett år men är ofta för vag för det andra och tredje året, säger Mikael Svarvar.

• Ett arbetsstipendium är 32 000 euro per år.
• Kulturfonden fördelar arbetsstipendier för drygt 2,7 miljoner euro.
• Av stipendiaterna har 65 procent en jämn siffra i sin personbeteckning (anger könet kvinna) och 35 en udda (anger könet man). Bland de sökande var andelen män litet större än bland stipendiaterna.
• Genomsnittsstipendiaten är 44 år; de yngsta är 28 år och den äldsta 64. Av stipendiaterna är 15 “unga konstnärer”, alltså under 35 år.
• Av stipendiaterna får 29 sitt första arbetsstipendium.

Här finns alla beviljade arbetsstipendier 2026.

Alla bidrag inom konst och kultur

Sammanlagt nästan 14 miljoner euro fördelat på cirka 1 000 bidrag beviljas inom konst och kultur.

Många bidrag går till konstområden där det svenska språket är viktigt, och till projekt med barn och unga som målgrupp.

Här finns alla bidrag.

Samarbete och dialog inom utbildningssektorn

– Många utbildningslinjer, också sådana med bara få studerande, är viktiga för den svenskspråkiga samhällsservicen. Tyvärr fungerar den offentliga finansieringsmodellen sämre för dem. Svensk-och tvåspråkiga universitet och högskolor måste ha ett brett utbud och hamnar lättare i ekonomiska trångmål, säger Mikaela Nylander.

Den svenskspråkiga högskole- och universitetssektorn står inför stora strukturella beslut. Inom Kulturfonden är man nöjd över att högskolorna och universiteten nu diskuterar samarbeten.

– Vi är beredda på att det här skapar förväntningar på oss. Det är ett strategiskt utvecklingsarbete som är avgörande för det svenska i Finland och det faller definitivt inom ramen för vårt ändamål, säger Nylander.

Också många yrkesinstitut och folkhögskolor är i ett pressat läge. Folkhögskolorna har förlorat möjligheten att få statlig finansiering för integrationsutbildning och är i ekonomisk knipa. En utmaning för yrkesinstituten är att bibehålla sitt breda utbildningsutbud.

– Under de senare åren har vi stött folkhögskolorna med cirka 3 miljoner euro via Fastighetsstiftelsen för Svenska kulturfonden och också de flesta yrkesinstitut har fått omfattande bidrag via våra andra bidragsformer. Samtidigt aktar vi oss för att ta över ett för stort finansieringsansvar, även om skolornas läge är utmanande, säger Mikaela Nylander.

Ibland snudd på social- och hälsovård i utbildningsansökningar

Sammanlagt cirka 1,2 miljoner euro fördelat på 57 bidrag går till utbildningsaktörer från småbarnspedagogik till andra stadiet.

En trend som håller i sig är den stora mängden ansökningar, och också beviljade bidrag, inom välmående bland unga.

– För varje år får vi fler ansökningar från social- och hälsovårdssektorn. Då är vi noga med att projektet ska vara skolrelaterat eller ha en tydlig utbildningsaspekt. I allmänhet är tröskeln att bevilja bidrag lägre om projektet riktar sig till barn och unga, säger Mikaela Nylander.

Några exempel ur utdelningen

• Vetenskapscentret Heureka får 330 000 euro på 3 år för utställningen ”Framtidens ekonomihjältar” och besök för alla elever i åk 9 i svenskspråkiga skolor.
• Yrkesinstitutet Prakticum får 65 000 euro för att utveckla en app som styr AI till att skapa bra studiematerial.
• Nätverket Svenska nu får ett treårigt allmänt bidrag på 840 000 euro.

Här finns bidragen från småbarnspedagogik till andra stadiet.

Stora belopp till forskning och vetenskap

Sammanlagt beviljar Kulturfonden cirka 7,2 miljoner euro fördelat på 151 bidrag för forskning och vetenskap.

Flera av de allra största bidrag går till forskningsprojekt. Bidragen går till exempel till forskning om

Flest bidrag går till Åbo Akademi och Helsingfors universitet. Bland de finskspråkiga universiteten får bland annat Åbo universitet, Tammerfors universitet och Jyväskylä universitet finansiering.

Här finns bidragen som går till vetenskaplig forskning.

Doktorandstipendier trendar

Utöver forskningsbidragen till organisationer, beviljar Kulturfonden 74 personliga doktorandstipendier.

• Antalet sökande ökade från cirka 150 till 200 jämfört med i fjol.
• Mest ökade antalet ansökningarna inom naturvetenskaper och humaniora.
• Doktorandstipendierna är på mellan 2 000 och 32 000 euro som är ett helårsstipendium.
• Många söker doktorandstipendier för kortare perioder än ett år.
• Drygt 37 procent av de sökande fick ett stipendium, 74 stipendier beviljades.
• De flesta doktorander forskar vid Åbo Akademi eller Helsingfors universitet.

Här finns alla doktorandstipendier.

Högre utbildning och övrig utbildningsrelaterad verksamhet

Sammanlagt beviljas 148 bidrag på cirka 3,7 miljoner euro.

Förutom forskning finansierar Kulturfonden också utvecklingsprojekt som utbildningsanordnare driver. Många projekt handlar om integration på svenska, men också digitalisering och AI, det svenska språket och vetenskapsfostran syns i utdelningen. Också många studentföreningar får bidrag.

Fortbildning för lärare är ett av de områden Kulturfonden traditionellt riktar stora bidrag till. Kontinuerligt lärande vid Åbo Akademi får finansiering för flera fortbildningsprojekt och också HY+ som igen erbjuder svenskspråkig pedagogisk fortbildning får två bidrag på 40 000 euro vardera.

Några exempel ur utdelningen

• Bildningsalliansen får 51 500 euro som ett allmänt bidrag och för bland annat projektet Bildning 2040.
• Konstuniversitetet får 25 000 euro för ett mentorsskapsprojekt för studerande och scenkonstnärer.
• Yrkeshögskolan Arcada får nästan 58 000 euro för en svenskspråkig audionomutbildning.

Här finns bidragen för högre utbildning och övrig utbildningsrelaterad verksamhet.

Över sex miljoner euro till förbund, föreningar och intresseorganisationer

Sammanlagt beviljas cirka 6,1 miljoner euro fördelat på 209 bidrag, enligt ansökningar i både oktober (professionella organisationer) och november.

Många av de stora svenskspråkiga organisationerna sökte bidrag i oktober och har fått besked redan i december. Det här underlättar deras planering för följande verksamhetsår. Många större organisationer får dessutom fleråriga bidrag, de här syns inte via länken till de beviljade bidragen nedan.

Här finns bidragen till intresseorganisationer.

Flera bidrag går till politiska organisationer. De som ett politiskt parti har registrerat som partiet närstående kan få 30 000 euro per organisation och år. Övriga kan beviljas större belopp.

– Kulturfondens förmögenhet härstammar från en insamling som Svenska folkpartiet ordnade i början av 1900-talet, men sedan dess har mycket hänt. Idag är Kulturfonden en självständig stiftelse, men fortfarande är utdelningen mycket viktig också för det politiska livet på svenska i Finland, säger Sören Lillkung.

För tydlighetens skull presenteras de politiska organisationernas bidrag separat på webbsidan med de beviljade bidragen.

Om behandlingen av ansökningarna

Alla ansökningar har genomgått sakkunnigbehandlingar före beslut i Kulturfondens styrelse. De har lästs och kommenterats av flera tjänstemän, externa sakkunniga och förtroendevalda.

– Under de senaste åren har vi försökt bli ännu mera rättvisa och transparenta; utan att ändå göra processen invecklad för våra sökande. Det ska vara enkelt att göra en ansökan, men sen satsar vi mycket tid på behandlingen och är många som läser och bedömer varje ansökan. Då minimerar vi risken att enskilda personer styr beslutet, säger Mikael Svarvar.

Externa, anonyma sakkunniga har bedömt ungefär två tredjedelar av ansökningarna före behandlingen i Kulturfondens delegation eller direktioner och beslut i styrelsen. En tredjedel – främst mindre ansökningar gällande lokal föreningsverksamhet – har direkt behandlats av Kulturfondens regionala direktioner eller delegation som fungerar som interna sakkunnigorgan före styrelsens beslut.

Ibland måste ansökan bli bättre, ibland är konkurrensen för stor

Ungefär hälften av dem som lämnade in en ansökan i november fick på tisdagen ett negativt besked och de flesta sökande fick betydligt mindre belopp än de ansökte om.

De som fick ett avslag kan boka personliga, digitala responssamtal med Kulturfondens ombudsmän.

Kulturfonden ger också alla sökande en allmän skriftlig respons via beskedsmejlen. Responsen bygger på en översikt över ansökningarna inom olika genrer och ger också information om vanliga orsaker till avslag.

Nästan 20 miljoner euro under andra tider på året

På årsbasis behandlar Kulturfonden över 8 000 ansökningar. Det finns cirka 50 olika bidragsformer med ansökningstid under olika månader eller året runt. Nästan 5 000 ansökningar lämnas alltså in under andra tider på året än i november.

Svenska litteratursällskapet, som äger och förvaltar Svenska kulturfondens förmögenhet, ställer i år 54 miljoner euro till Kulturfondens förfogande.

Läs mer

Kulturfonden delar ut över 5 miljoner euro i Österbotten.

Kulturfonden delar ut 3,5 miljoner euro i Åboland.

Kulturfonden delar ut nästan 700  000 euro på Åland.

Många stora bidrag till forskning och organisationer i Nyland.

Svenska kulturfonden jakaa yli 32 miljoonaa euroa.

Kulturfonden jakaa Turunmaalla 3,5 miljoonaa euroa.

Kulturfonden jakaa yli 5 miljoonaa euroa Pohjanmaalla.

***

Pressmeddelande
Fredagen den 20 mars 2026