UF-rörelsen står inför avgörande vägval

I rapporten “Skilda världar – en genomlysning av den organiserade ungdomsrörelsen” föreslås genomgripande förändringar av den finlandssvenska UF-rörelsen.

Ett allt starkare beroende av de finlandssvenska fonderna, svårigheter att nå ungdomarna och en tungrodd organisation är några av de största utmaningarna som rörelsen bör förhålla sig till.

Med sina cirka 40 000 personmedlemmar, drygt 300 föreningar och tolv förbund är ungdomsföreningsrörelsen en av de största folkrörelserna i Svenskfinland. I den färska rapporten “Skilda världar” kommer såväl föreningarna och ungdomarna som förbunden till tals. Rapporten grundar sig också på en omfattande dokumentanalys av rörelsen över tid.

Statliga stöden har stadigt minskat

En stor förändring som har skett under 2000-talet handlar om finansieringen av verksamheten. Trenden under de senaste decennierna är att den statliga andelen av finansieringen stadigt har minskat, medan det privata stödet har ökat.

– Krasst sagt hänger det här långt samman med att Finlands Svenska Ungdomsförbund klarat sig dåligt i sina ansökningar om statsstöd, de facto sämre än vad hela den svenska ungdomsrörelsens verksamhet borde ge vid handen. Om man inte lyckas korrigera det här föreligger det en uppenbar fara för att finlandssvenska fonder och stiftelser förväntas finansiera verksamhet som ligger i gränsmarkerna mellan offentlig och privat verksamhet och vilka på finskspråkigt håll finansieras statligt, säger Göran Djupsund som har författat rapporten tillsammans med Anna Bertills och Jens Berg.

Sökes: aktiva unga

Både föreningarna och nyckelpersoner inom förbunden vittnar samstämmigt om den allt större utmaningen med att locka med ungdomar i den traditionella föreningsverksamheten. I de flesta ungdomsföreningar bedöms återväxten bli ett allt större problem.

– UF-rörelsen har i alla tider stått för sammanhållning, kultur och framåtanda. Man har lyckats förändra och förändras i olika samhällsskeden. I nuläget, när ungas rörelsemönster ser annorlunda ut och när demografin förändras, behöver ungdomsrörelsen igen kunna skapa nya verksamhetsformer. Det finns många styrkor i hela UF-rörelsen och man har alla möjligheter att svänga trenderna och möta upp behov från de unga i tid. Men för det krävs att man tar ett helhetsperspektiv på ungdomsfrågor, säger Anna Bertills.

I rapporten föreslås bland annat genomgripande förändringar av hur rörelsen i dag är organiserad. För att möta utmaningarna med ekonomin, och avsaknaden av ungdomar, föreslås att de olika organisationsskikten börjar samarbeta betydligt mer än idag.

– Vi har döpt rapporten till “Skilda världar”, för i praktiken jobbar de olika delarna i rörelsen nu i skilda världar. Alla förbund har sin egen verksamhet och ingen verkar att tänka på helheten. Det finns stora möjligheter i framtiden om hela rörelsen börjar jobba tillsammans och se resurserna mer som gemensamma, säger Jens Berg.

Fondbidrag istället för offentliga pengar

Målet med rapporten är att skapa underlag för ett långsiktigt utvecklingsarbete inom UF-rörelsen. Rapporten har beställts av Svenska kulturfonden, som i dag är en av de största finansiärerna av den finlandssvenska UF-rörelsen.

– UF-rörelsen har visat både kreativitet och resiliens när man hittat nya vägar i en föränderlig värld. Nu visar rapporten vilka vägval som är mera och mindre hållbara. Samtidigt bekräftar rapporten också det som vi befarat: Kulturfondens bidrag, som är många och på relativt stora belopp samt ofta beviljas år efter år, har medfört att det i dag saknas ett helhetstänk, säger Kulturfondens vd Sören Lillkung.

Sören Lillkung befarar dessutom att fondbidragen delvis ersätter den offentliga finansiering som UF-rörelsen till alla delar inte lyckas få.

– Vi på Kulturfonden har all anledning att se oss i spegeln, säger han.

Rapporten “Skilda världar – en genomlysning av den organiserade ungdomsrörelsen” finns att ladda ner på Kulturfondens webbplats.

***
Pressmeddelande
Måndagen den 26 maj 2025