Varje år definierar vi vissa tyngdpunktsområden som vi uppmärksammar litet extra utöver Kulturfondens årliga ordinarie utdelning. Till den här proaktiva bidragsverksamheten och de strategiska målen hörde 2024 bland annat satsningarna på en dialektordbok och på att stärka det svenska i Åbo

Hela Kulturfondens utdelning – alla cirka 4 000 bidrag som årligen beviljas – styrs av stiftelsens ändamål och donationer. Alla beviljade bidrag och stipendier finns på beviljade.kulturfonden.fi.

SKAPA – jämlik och tillgänglig konstundervisning för barn och unga

I många svensk- och tvåspråkiga kommuner och vid flera universitet är SKAPA-projekten i full gång. Nu när de sex miljoner euro som vi satsade inom vårt strategiska program är utdelade, följer vi med spänning med alla aktiviteter som strävar efter en tillgänglig och jämlik konstundervisning för barn och unga.

SKAPA-projekten utvärderas externt och inom några år vet vi om satsningen ledde till stärkta svenskspråkiga studiestigar, ett bredare utbud av konstämnen och en bättre tillgänglighet för underrepresenterade grupper inom konstundervisningen. Möjligheterna att skapa starkare strukturer och bättre ekonomisk hållbarhet på detta fält är också intressant för oss.

De svenska dialekterna i Finland dokumenteras

I slutet av 2023 fattade Kulturfondens styrelse beslut om att tillsammans med Svenska litteratursällskapet bevilja betydande finansiering, så att Institutet för de inhemska språken kan färdigställa dialektordboken Ordbok över Finlands svenska folkmål år 2036.

Ordboken bygger på ett dialektmaterial som samlades in cirka 1860–1970 i över 80 socknar på det svensktalande området i Finland. Vår andel av finansieringen till den språk- och kulturhistoriskt värdefulla ordboken är nästan 1,2 miljoner euro.

Miljonsatsning på forskning om det svenska i Finland

Tillsammans med Svenska litteratursällskapet utlyste vi en miljon euro för forskning om framtida utmaningar för det svenska i Finland. Ett projekt inom humaniora, samhällsvetenskaper eller pedagogik kommer att beviljas hela beloppet. Forskningen kan vara tvärvetenskaplig och får också ta avstamp i historien, även om det är framtiden som ska stå i fokus. Vilket projekt som beviljas en miljon euro klarnar i maj 2025.

Ny ansökningstid i oktober

År 2023 utvärderade vi internt novemberprocessen. Det resulterade i att professionella organisationer inom konst, kultur, utbildning och civilsamhälle 2024 kunde ansöka om bidrag redan i oktober. Cirka 10 miljoner euro från vårens utdelning beviljades redan under hösten. Under de kommande åren utvärderar vi den nya bidragsformen och dess effekter.

I samband med denna förändring beslöt vi också att inför ansökningstiden i november slopa uppdelningen i separata bidrag för projekt och verksamhet.

Dialogpaus för minskad polarisering

Kulturfonden var med och grundade Stiftelsen Dialogpaus våren 2019 och vår styrelse har fattat beslut om att vi ska vara med och finansiera stiftelsens arbete fram till 2027. Dialogpaus är en populär och utbredd samtalsmetod, som stöder en konstruktiv diskussionskultur, minskar polariseringen och stärker människors delaktighet.

Vi använder själva metoden i olika sammanhang och ordnade under året en dialog kring temat trygghet i skolan för kolleger från andra fonder och stiftelser och en om att våga använda språk man inte behärskar perfekt i samband med Bra sagt!-festivalen i Lahtis i september.

Flerårig satsning på litterära samarbetsprojekt

Vi gick in för att bevilja ett treårigt bidrag för de olika litterära satsningar som Svenska litteratursällskapet producerar med finansiering från finlandssvenska fonder och stiftelser. Beslutet är en överenskommelse med de övriga finansiärerna.

Vår andel är totalt 555 000 euro och omfattar de finlandssvenska mässområdena och scenerna på bokmässorna i Helsingfors och Göteborg 2024–26 samt årlig utgivning av Bokkatalogen och ett finlandssvenskt specialnummer av tidningen Vi Läser.

Succé för Stormskärs Maja på vita duken

Storfilmen Stormskärs Maja i regi av Tiina Lymi fick i produktionsfasen av Kulturfonden och Konstsamfundet ett förlustgarantilån på 280 000 euro. Filmen blev fort en publik- och kritikersuccé och den mest sedda inhemska filmen under 2020-talet. Därmed blev filmen också den första som fått ett förlustgarantilån och faktiskt återbetalar lånet till den så kallade filmpoolen.

Filmen hade våren 2024 premiär också i Sverige och Kulturfonden beviljade ytterligare 15 000 euro till produktionsbolaget Solar Films. Bidraget skulle möjliggöra en storlansering på den svenska och nordiska marknaden.

Svenskt program i Uleåborg under kulturhuvudstadsåret

Uleåborg är europeisk kulturhuvudstad 2026 och arrangörerna är särskilt intresserade av att stärka det nordiska samarbetet. Uleåborg ligger i en viktig region där det nordligaste Norden har ett aktivt samarbete på många plan. Även den svenska språkön i staden ska ges synlighet.

Kulturfonden bidrog till satsningen genom att bevilja ett bidrag på upp till 200 000 euro för svenskspråkigt program under kulturhuvudstadsåret. Bidraget beviljades ur Elin och Karl Pentzins fond, som har som syfte att verka ”för den svenska saken, främst i Uleåborg.”

Ett praktikantsamarbete inleddes också, vilket innebar att en studerande eller nyligen utexaminerad får värdefull arbetserfarenhet av ett internationellt kultursamarbetsprojekt. Platsen ingår i Kulturfondens utlysning av Internationell praktik våren 2025.

Projekt för att stärka det svenska i Åbo

Det svenska språket och den svenska kulturen har djupa rötter i Åbo och svenskan kan anses vara stark i staden. Samtidigt är den svenskspråkiga vardagen och verksamheten ofta splittrad och osynlig för andra än de svenskspråkiga. Kulturfonden förde därför diskussioner med Åbo stad och Stiftelsen för Åbo Akademi kring ett gemensamt projekt för att göra det svenska mera synligt. Staden firar sitt 800- årsjubileum 2029 och vill att det då syns att Åbo är en tvåspråkig stad.

Under 2024 fick projektet Levande tvåspråkighet i Åbo sin slutliga form och Åbosamfundet fick ett bidrag på 150 000 euro för att förverkliga det. Projektet är fyraårigt (2025–2028) med en totalbudget på 450 000 euro. Alla tre parter deltar i projektet till lika stora delar.

Projektets syfte är att utveckla och lyfta svenskans synlighet och möjligheter i Åbo och att förstärka stadens tvåspråkighet. Planen baserar sig på Göran Djupsunds utredning som gjordes 2023 på beställning av Svenska kulturfonden och Stiftelsen för Åbo Akademi.

Digital kompetens i småbarnspedagogiken

Vi gav ut Alexandra Nordströms och Linda Mannilas rapport Digital kompetens inom småbarnspedagogiken och förskoleundervisningen i Svenskfinland, en uppföljning av Mannilas rapport om digital kompetens inom den grundläggande utbildningen, som vi finansierade och gav ut 2021.

I vårt webbseminarium Kvalitativ skärmtid för alla berättade Nordström och Mannila om sina forskningsresultat och gav rekommendationer för användningen av digitala verktyg i svenskspråkiga daghem och förskolor.

Pedagogiskt forskningsforum med bedömning i fokus

I sin tidigare utgivna utredning om den svenskspråkiga utbildningen i Finland pekade Gun Oker-Blom på behovet av ett återkommande pedagogiskt forskningsforum. Vi tog fasta på detta och ordnade i oktober tillsammans med Helsingfors universitet och Åbo Akademi ett seminarium i Helsingfors kring temat bedömning.

Forskare presenterade och diskuterade ämnen som utmaningar med bedömning av skolprestationer, studenturval på basis av betyg, övergången från summativ till formativ bedömning och bedömningens roll i en föränderlig värld. Nästa forskningsforum ordnas hösten 2025 i Vasa.

AI på svenska i Finland

Vi har under flera års tid gjort satsningar med anknytning till artificiell intelligens på svenska i Finland. I oktober ordnade vi i samarbete med Helsingfors universitet och Åbo Akademis Experience Lab seminariet Artificiell intelligens i samtiden och framtiden – en dag för dialog om AI och det svenska i Finland.

En av målsättningarna med det välbesökta seminariet var att diskutera behovet av ett nätverk med aktörer som arbetar med AI-relaterade frågor inom olika samhällssektorer. Deltagarna representerade sektorer som bildning, hälsa och välfärd, demokrati och beslutsfattande samt konst, kultur och media.

Seminarium om kris och trauma i skolan

Efter att ha ordnat två fortbildningsresor till Oslo för elev- och studerandevårdspersonal tillsammans med Stiftelsen Brita Maria Renlunds minne och Folkhälsan samlade vi alla resedeltagare till ett seminarium i Tammerfors. Seminariet hade rubriken Kris och trauma i skolan. På detta sätt ville vi återkoppla till upplevelserna och de insikter vi tagit med oss från Norge och samtidigt stärka nätverken mellan de skolor och kommuner som deltagit i resorna.

Seminarieprogrammet handlade bland annat om hur man hanterar kriser på skolfältet inom Oslo kommun och om hur samarbetet kunde utvecklas mellan nyhetsmedier och skolor i krissituationer.

Fortbildning för bibliotekarier på bokmässan i Göteborg

I september ordnade vi en uppskattad fortbildningsresa för bibliotekarier till Bokmässan i Göteborg i samarbete med Finlands svenska biblioteksförening. Mässans teman var Sàpmi och rymden. Gruppen åkte också till Borås, där vi bland annat besökte barnens kulturrum Knacka på! och stadsbiblioteket.

Utvärderingar initierades

Tove Ekman granskade på uppdrag av oss processerna för och effekterna av fondens lärlingsstipendier, bidrag för lokalhistorisk praktik och utlandspraktik. Utredningen presenterades i september och ett första resultat var att bidragsformen Lokalhistorisk praktik från år 2025 återfick sitt ursprungliga namn Kulturarvspraktik. Övrigt utvecklingsarbete baserat på utredningen fortsätter de närmaste åren.

Utredningen har inte publicerats utan är avsedd som ett internt verktyg för fondens beslutsfattare, för Finlands kultur och vetenskapsinstitut och de institut som erbjuder praktikantplatser.

Under år 2024 initierade vi också en omfattande genomlysning av den svenskspråkiga ungdomsrörelsen i Finland och på Åland. Uppdraget utförs gemensamt av Göran Djupsund, Jens Berg och Anna Bertills och leds av en styrgrupp bestående av representanter för Kulturfonden, FSU och de regionala ungdomsförbunden. Resultaten presenteras våren 2025.